Snö och is på taket: fastighetsägarens ansvar

Den dyraste posten på ett tak är sällan pannorna. Den är den istapp som lossnar över en entré klockan halv åtta på morgonen.

September är rätt tid att läsa det här. Inte januari, när stegen redan står mot fasaden och någon ska upp på ett halt tak för att lösa ett problem som skulle ha hanterats i höstas.

Kort svar: fastighetsägaren är skyldig att se till att snö och is inte rasar ned och skadar personer eller egendom. Skyldigheten gäller att både bevaka risken och åtgärda den, och den går inte att avtala bort med en skylt. Taksäkerhetsanordningar ska finnas och underhållas, och de bör besiktigas av sakkunnig minst vart femte år.

Vad lagen kräver

Ansvaret regleras i ordningslagen (1993:1617), 3 kap. 3 §. Innebörden är att snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats ska avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar utan oskäligt dröjsmål.

Tre saker i den formuleringen är värda att stanna vid.

"Kan rasa ned." Skyldigheten inträder vid risken, inte vid raset. Att inget har hänt än är inte ett försvar.

"Utan oskäligt dröjsmål." Det finns ingen fast tidsgräns. Bedömningen görs efter omständigheterna – och efter ett kraftigt snöfall följt av plusgrader är marginalen kort.

"Offentlig plats." Gator och trottoarer omfattas självklart. Men ansvaret gentemot dem som rör sig på den egna fastigheten – boende, besökare, personal, sopbilens förare – följer av allmänna skadeståndsregler ändå. Att gården är privat mark hjälper inte den som fick ett isblock i huvudet.

En fastighetsägare som brister kan bli både skadeståndsskyldig och straffrättsligt ansvarig. Vid allvarliga skador handlar det inte längre om en försäkringsfråga.

En avspärrning är en tillfällig åtgärd i väntan på att snön tas bort. Den är inte en åtgärd i sig, och en skylt om att passera på egen risk befriar ingen från ansvaret.

Vem bär ansvaret i praktiken

I en bostadsrättsförening ligger ansvaret hos styrelsen, som juridisk företrädare för fastighetsägaren. Det går att lägga ut utförandet på en förvaltare eller entreprenör, men tillsynsansvaret följer med fastigheten. Styrelsen ska kunna visa att den haft en rutin, att rutinen följts, och att någon faktiskt tittat.

Därför är dokumentationen inte byråkrati. Den är beviset. En loggbok som visar vem som kontrollerade taket vilket datum, och vad som gjordes, är skillnaden mellan en försäkringsreglering och en utredning om vem som var oaktsam.

Taksäkerhetsanordningar: vad som ska finnas

Boverkets byggregler ställer krav på fasta anordningar på tak. De viktigaste:

• Skydd mot fallande snö och is vid entréer. Vid alla entréer ska taket ha skyddsanordningar. Snörasskyddet behöver ofta vara längre än bara sträckan över dörren, eftersom snön rör sig i sidled när den glider.
• Fasta anordningar för förflyttning på taket mellan uppstigningsställe och arbetsställe. Takstegar för höjdled, gångbryggor för sidled. Vad som krävs bedöms utifrån taklutning och takmaterialets friktion.
• Gångbrygga i nock krävs för förflyttning och för förankring av personlig skyddsutrustning vid besiktning och underhåll, när taklutningen överstiger 6 grader och fallhöjden överstiger 2 meter.
• Fästanordningar för säkerhetslina vid arbetsställen som skorsten, takluckor och ventilationsdon.
• Säkert uppstigningsställe, dimensionerat för den som faktiskt ska upp.

För befintliga byggnader gäller att anordningarna ska hållas i funktionsdugligt skick. Ett snörasskydd som sitter i rostiga infästningar uppfyller ingenting, och en takstege som skruvats i råspont utan förstärkning är farligare än ingen stege alls – den inger förtroende den inte förtjänar.

Besiktning av taksäkerheten bör göras minst vart femte år av någon som är sakkunnig i taksäkerhet, och det är fastighetsägarens ansvar att se till att det sker.

Varför istappar bildas – och vad det säger om taket

Istappar är inte bara ett vinterfenomen. De är ett symtom.

De bildas när snö på taket smälter uppifrån och vattnet rinner ner till takfoten, som är kallare, och fryser där. Värmen som smälter snön kommer inifrån byggnaden. Det betyder att ett tak med mycket istappar nästan alltid har bristande isolering eller otät vindsbjälklag, ofta i kombination med dålig ventilation på vinden.

Konsekvensen: den förening som skottar och hackar varje vinter behandlar symtomet. Åtgärden som tar bort problemet är att täta och tilläggsisolera vindsbjälklaget, vilket dessutom sänker uppvärmningskostnaden. Det hör hemma i samma diskussion som energiåtgärderna i beståndet.

Isbildning i hängrännor och stuprör har en annan orsak: löv och skräp som gör att vattnet inte kommer undan. Det åtgärdas med rensning två gånger om året.

Checklista före vintern

Gör det här i september eller oktober, inte i december:

• Rensa hängrännor och stuprör. Löv, mossa, grus från takpannor.
• Kontrollera snörasskydden – sitter de fast, är infästningarna hela, når de över hela entréns bredd?
• Kontrollera takstegar och gångbryggor, särskilt infästningarna.
• Se över fästpunkter för säkerhetslina.
• Titta på vinden efter fuktfläckar och kontrollera att ventilationen inte är igensatt av isolering.
• Kontrollera plåtdetaljer kring skorsten, ventilation och takfönster.
• Boka taksäkerhetsbesiktning om det gått mer än fem år.
• Skriv ned rutinen: vem bevakar snöläget, vid vilken snömängd görs insats, vem ringer man, och var loggas det.
• Kontrollera avtalet med förvaltare eller snöentreprenör – ingår takskottning eller bara mark?

Den sista punkten är den som oftast visar sig vara ett hål. Många föreningar tror att takskottning ingår i vinterväghållningen. Den gör den sällan.

Om snöskottning av tak

Skottning av tak är ett arbete på hög höjd, i is, ofta i mörker. Det är inte ett styrelseuppdrag och inte en uppgift för en engagerad medlem med en spade.

Anlita entreprenör, och kontrollera att de har:

• Utbildning för arbete på hög höjd och rätt fallskyddsutrustning
• Ansvarsförsäkring som täcker skador på tak och på tredje man
• Rutin för avspärrning av marken nedanför under arbetet
• Erfarenhet av takmaterialet – plåttak, papptak och tegel skottas olika

Två praktiska saker som orsakar dyra skador: att skotta ända ner till tätskiktet, vilket river sönder papp och lossar pannor, och att hacka is med spett. Lämna ett skyddande lager snö kvar, och lös isen med värme eller tålamod, inte med kraft.

Vad det får kosta jämfört med vad det kan kosta

Ett snörasskydd över en entré kostar en bråkdel av självrisken i en personskadereglering. En taksäkerhetsbesiktning kostar mindre än en enda skottningsinsats med lift på akut varsel i januari.

Det som gör vinterunderhåll svårt att prioritera är att den lyckade insatsen inte syns. Ingen tackar en styrelse för olyckan som inte hände. Men posten hör hemma i underhållsplanen tillsammans med tak, fasad och stammar, och den är en av de billigaste raderna där.

Ska taket ändå läggas om inom några år är det läge att ta taksäkerheten i samma projekt. Ställningen står redan, och infästningar går att göra rätt när underlaget ändå är öppet.

Vanliga frågor

Räcker det med en varningsskylt?

Nej. En avspärrning kan vara en tillfällig åtgärd i väntan på att snön avlägsnas, men den ersätter inte skyldigheten att ta bort snön och isen.

Hur ofta ska taksäkerheten besiktigas?

Minst vart femte år, av sakkunnig i taksäkerhet. Efter en storm eller ett takarbete bör en kontroll göras oavsett intervall.

Vem betalar om snö från vårt tak skadar en bil?

Fastighetsägaren, om skyldigheten att avlägsna snön inte uppfyllts. Fastighetsförsäkringens ansvarsdel hanterar normalt ersättningen, men självrisken och premiehöjningen stannar hos föreningen.

Måste en villaägare också skotta taket?

Ja, samma skyldighet gäller. Risken är oftast mindre eftersom villatak sällan gränsar mot offentlig plats, men ansvaret för skador på besökare och grannar finns kvar.

Vi har snörasskydd. Räcker det?

Snörasskydd minskar risken men tar inte bort skyldigheten att bevaka och åtgärda. Vid stora snömängder kan snön ändå bygga upp sig över skyddet, och istappar bildas i takfoten oavsett.

Ska vi se över ert tak före vintern?

Byggentra AB utför taksäkerhetskontroller, montering av snörasskydd, takstegar och gångbryggor, rensning av hängrännor samt löpande takservice och fastighetsunderhåll i Kållered, Mölndal, Göteborg, Lindome, Kungsbacka, Landvetter och Partille, åt bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och villaägare.

Beskriv fastigheten så bokar vi ett besök – kostnadsfri offert inom 24 timmar på vardagar.