EU:s energikrav på BRF: vad som faktiskt gäller 2026

En styrelseordförande i Högsbo skickade vidare ett mejl i juni. Avsändaren var en leverantör vi inte kände till, och budskapet var tydligt: EU:s nya byggnadsdirektiv tvingar föreningen att nå energiklass E till 2030 och D till 2033, annars väntar sanktioner. Sista raden var en inbjudan till ett kostnadsfritt möte.

Påståendet cirkulerar brett. Det står i leverantörsutskick, i webbartiklar och i åtminstone två av de träffar du får om du googlar frågan i dag. Det är också fel.

Kort svar: Sverige inför inga tvingande minimikrav på energiklass för bostäder. Kraven på sämsta-klass-renovering gäller lokaler, inte flerbostadshus. Er förening ska ha en aktuell energideklaration, ni bör känna till er energiklass, och de åtgärder som var lönsamma före EPBD är fortfarande lönsamma. Men ni behöver inte panikrenovera, och ni ska definitivt inte köpa något av den som påstår att ni måste.

Vad EPBD är

EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive, EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Den omarbetade versionen beslutades 2024 och ska vara införd i svensk rätt senast den 29 maj 2026.

Ett direktiv är inte en lag som gäller rakt av. Det anger ett mål och lämnar åt varje medlemsstat att bestämma vägen dit, ofta med flera valmöjligheter inbyggda. Det är precis i det utrymmet den svenska bostadssektorn hamnade – och skälet till att rubriken på det där mejlet var missvisande.

Skillnaden som mejlet missade: bostäder mot lokaler

Direktivet behandlar bostäder och lokaler på två helt olika sätt.

	Bostäder (inkl. flerbostadshus)	Lokaler
Tvingande minimikrav på energiklass	Nej	Ja
Vad som gäller i stället	Nationell utvecklingsbana för hela beståndets genomsnitt	De sämsta 16 % åtgärdas till 2030, de sämsta 26 % till 2033
Vem bär kravet	Staten, kollektivt	Den enskilda byggnadens ägare
Konsekvens för en enskild förening	Inga påtvingade åtgärder	Kan bli åtgärdspliktig

För bostäder kräver direktivet att beståndets genomsnittliga primärenergianvändning sjunker – enligt grundregeln 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035, räknat från 2020. Men eftersom Sverige har mindre än 15 procent fossil energi i bostadssektorn får landet i stället välja en linjär utvecklingsbana fram till 2050. Sverige har använt den möjligheten. I det svenska förslaget landar bostadsbeståndets samlade effektiviseringsmål på storleksordningen 10 procent till 2050, och det är ett mål för staten att styra mot – inte ett krav som riktas mot er förening.

För lokaler är det annorlunda. Där gäller minimikrav på energiprestanda, och Boverket har uppskattat att i storleksordningen 31 000 lokalbyggnader behöver energieffektiviseras till 2033. Direktverkande el och elpannor är kraftigt överrepresenterade bland de sämsta, och för dem handlar åtgärden oftast om byte av värmesystem till värmepump eller fjärrvärme.

Om er förening äger lokaler – butik i bottenplan, kontor, en uthyrd källarverkstad – är det den delen ni ska titta närmare på. Inte lägenheterna.

Det är den nyansen som försvinner i leverantörsutskicken, och den är hela skillnaden mellan ett projekt på tio miljoner och ingen åtgärd alls.

Nya energiklassen A0

Den 25 maj 2026 infördes en ny klass i den svenska skalan: A0, för nollutsläppsbyggnader. Skalan går alltså numera A0, A, B och vidare ner till G.

För A0 krävs tre saker samtidigt:

1. Energiprestanda som motsvarar klass A
2. Ingen energi från förbränning av fossila bränslen på plats
3. Installationssystem som kan reagera på externa signaler, så att byggnaden kan anpassa sin energianvändning

Punkt tre är den intressanta och den minst omtalade. Den handlar om efterfrågeflexibilitet: att värmesystem, ventilation och eventuell laddning ska kunna styras mot pris- och effektsignaler i stället för att gå på fast schema. För en förening i Göteborg med fjärrvärme och en växande laddparkering är det en fråga som kommer att dyka upp oavsett vad EPBD säger, eftersom effekttarifferna redan gör den lönsam.

I praktiken är A0 en klass för nyproduktion och för mycket djupgående renoveringar. Ett lamellhus från 1965 kommer inte dit, och behöver inte det.

Vad som ändras i energideklarationen

Här finns de konkreta förändringarna som faktiskt berör er.

• 25 maj 2026: ändringar i Boverkets föreskrifter om energideklaration trädde i kraft, och energiklassen A0 infördes tillsammans med en tillfällig definition av nollutsläppsbyggnad.
• 1 juli 2026: ändringar i plan- och bygglagen och i lagen om energideklaration för byggnader började gälla.
• 1 oktober 2026: ytterligare föreskrifter planeras träda i kraft som en följd av EPBD-implementeringen.

Bland nyheterna på väg finns renoveringspass – en frivillig, stegvis plan för hur en byggnad kan ta sig mot nollutsläpp över tid, upprättad av en certifierad expert. Dessutom tillkommer redovisning av byggnadens klimatpåverkan under drift, förenklad uppdatering av deklarationen efter en genomförd renovering, och möjlighet till virtuella platsbesök i vissa fall.

Grundkravet är oförändrat: ett flerbostadshus ska ha en giltig energideklaration, den gäller i tio år, och den ska vara upprättad av en certifierad energiexpert. Uppgifterna är offentliga i Boverkets register, vilket betyder att en spekulant på en lägenhet i huset kan slå upp er energiklass innan visningen.

Ett renoveringspass är inte samma sak som en underhållsplan, och det ena ersätter inte det andra. Underhållsplanen svarar på när taket ska läggas om. Renoveringspasset svarar på hur energianvändningen sjunker över tjugo år. Den förening som redan har en fungerande underhållsplan har däremot merparten av underlaget klart.

Så tar ni reda på var föreningen står

Innan någon säljer er en åtgärd, ta fram tre siffror ur den energideklaration ni redan har:

• Energiklassen (A–G, numera med A0 i toppen)
• Primärenergitalet i kWh per kvadratmeter och år
• Atemp, den uppvärmda arean deklarationen räknar på

Är deklarationen äldre än sju eller åtta år är den snart ogiltig ändå, och en ny kostar en bråkdel av det billigaste åtgärdsförslaget. Har föreningen bytt värmesystem, tilläggsisolerat eller gjort ett stambyte sedan dess är den gamla siffran dessutom missvisande till er nackdel.

Jämför sedan med statistiken för liknande hus. Ett svenskt flerbostadshus från sextio- eller sjuttiotalet ligger typiskt i klass D eller E. Det är alltså inte ett larm. Det är normalläget för en stor del av beståndet, och det är precis den insikten som saknas när någon ringer och säger att ni ligger dåligt till.

Åtgärderna som faktiskt lönar sig – i rätt ordning

Den vanligaste dyra bristen vi ser är att en förening börjar i fel ände. Solceller och fönsterbyte är synliga och lätta att besluta om. De är sällan det som ger mest per krona.

1. Mät och injustera innan ni investerar. Injustering av värmesystemet, kontroll av framledningskurva, byte av trasiga termostatventiler och en återkommande genomgång av undercentralen. Låg investering, ofta några procents besparing, och en förutsättning för att kunna utvärdera allt som kommer sedan.

2. Ventilationen. Många hus från perioden har frånluft utan återvinning. Att återvinna värmen ur frånluften, med frånluftsvärmepump eller FTX där det går att dra kanaler, är det enskilt tyngsta greppet i den byggnadstypen. Kontrollera samtidigt att OVK är godkänd.

3. Klimatskalet där det är enkelt. Tilläggsisolering av vindsbjälklag har kort återbetalningstid när vinden är oinredd och åtkomlig. Tätning av otäta anslutningar och byte av dörrar mot kallutrymmen hör hit.

4. Styrning och uppföljning. Undermätning, driftlarm och behovsstyrd ventilation. Det är också här kravet på att kunna reagera på externa signaler tas om hand.

5. Fönster – när de ändå är uttjänta. Fönsterbyte enbart av energiskäl går sällan ihop i ett hus med fjärrvärme. Ska fönstren bytas för att de är ruttna är energivinsten däremot en bonus som gör kalkylen bättre.

6. Solceller sist. Ett tak med solceller är en bra investering på ett hus som redan har låg och jämn förbrukning. Lägg dem på ett otätt hus och ni har betalat för att producera el som läcker ut genom vindsbjälklaget. Ska taket dessutom läggas om inom tio år ska panelerna monteras efter takarbetet, inte före.

Räkna utan avdrag

Två saker som ofta får kalkyler att spricka på stämman:

Föreningen får varken rotavdrag eller grönt avdrag. Båda är knutna till privatpersoner och deras egen bostad. En bostadsrättsförening är en juridisk person och betalar hela arbetskostnaden. Det gäller lika mycket vid ett energiprojekt som vid ett stambyte.

Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el, den så kallade 60-öringen, är slopad från och med den 1 januari 2026. Räknar ni på solceller med en kalkyl som någon gjorde 2024 eller 2025 är intäktssidan för hög. Be om en ny beräkning som utgår från dagens ersättningsnivåer, och lägg tyngdpunkten på egenanvändning i stället för på överskottsförsäljning.

Fyra frågor till varje leverantör som hör av sig

1. Vilken paragraf, i vilken lag eller föreskrift, stödjer det krav ni påstår gäller för oss?
2. Gäller det ni beskriver bostäder eller lokaler?
3. Vilken besparing utlovar ni, mätt hur, och vad händer om den uteblir?
4. Har ni räknat med att föreningen inte får rot- eller grönt avdrag?

Fråga ett räcker oftast. Ett seriöst underlag pekar på Boverkets föreskrifter eller på lagen om energideklaration för byggnader. Ett oseriöst pekar på "EU-kraven" i allmänhet.

Vanliga frågor

Måste vår förening nå energiklass D till 2033?

Nej. Det kravet gäller lokaler, inte bostäder. Sverige inför inga tvingande minimikrav på energiklass för flerbostadshus. Påståendet är den vanligaste felaktigheten i ämnet just nu.

Hur ofta måste energideklarationen göras om?

Den gäller i tio år. Den ska också upprättas vid nybyggnad och i samband med försäljning om en giltig deklaration saknas.

Vad kostar en energideklaration för ett flerbostadshus?

Det beror på antal byggnader, storlek och hur mycket underlag föreningen kan lämna. Begär in två eller tre offerter från certifierade energiexperter och kontrollera att förslag till kostnadseffektiva åtgärder ingår – det är den delen som har ett värde utöver själva pappret.

Kan vi bli tvingade att göra något om vi äger lokaler?

Möjligen. Minimikraven för lokaler riktar sig mot de sämst presterande byggnaderna, och den svenska tillämpningen är på plats stegvis. Har föreningen en lokaldel med direktverkande el är det den ni ska titta på först, både av regelskäl och för att den sannolikt är dyrast i drift.

Vi ska ändå byta stammar – ska vi göra energiåtgärder samtidigt?

Ja, och det är den enskilt största besparingen som finns i sammanhanget. Etablering, ställning, rivning och återställning betalas en gång i stället för två. Ventilation, undercentral och elstammar hör hemma i samma projektplan som stambytet.

Vill ni ha ett underlag ni kan lita på?

Byggentra AB arbetar med bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i Kållered, Mölndal, Göteborg, Lindome, Kungsbacka och övriga Storgöteborg. Vi tar VVS, el, ventilation och byggarbeten i samordnade projekt, och vi lämnar hellre ett besked om att en åtgärd inte lönar sig än säljer in den.

Beskriv fastigheten så bokar vi ett besök – kostnadsfri offert inom 24 timmar på vardagar.